Tillbaka i Chile – en resa mellan sorg och kärlek

Idag kom jag till Chile. Det är en speciell känsla. 13 år har gått sedan sist, och jag inser att jag är mer svensk än jag trodde.

Det första jag gjorde var att besöka min älskade mamma. För första gången kunde jag stå vid hennes grav, lägga en blomma och sitta där en stund i tystnad. Jag pratade med henne. Berättade. Kände. Och någonstans inom mig föll en pusselbit på plats. Nu mår jag bra. Nu känner jag mig klar. Jag har avslutat ett kapitel som varit en stor sorg i mitt liv. Att kunna ta farväl på riktigt, att inte bara delta digitalt – det är mänskligt.

När jag landade bytte jag om på flygplatsen. En vit skjorta och kavaj. Självklart ville jag vara fin när jag skulle träffa min mamma. Hon hade gillat det.

Att träffa min pappa var en annan känsla – en liten chock. Han har blivit mindre, rör sig knappt och behöver hjälp för att ta sig upp och ner. När jag steg in i huset kramades vi länge, och vi lät några tårar falla. Jag har nog aldrig känt mig så vuxen och så barn på samma gång.

Mötet med min bror var också speciellt. Det var bara vi två. En lång kram, en puss på kinden. Två bröder som behövde det. En stund senare kom min systerson, min älskade Nacho.

Det blev en dag fylld av känslor, prat, grillat, sallad – och ett dopp i poolen. Allt går att lösa. Min bror bor fint.

Nu sitter jag bredvid min pappa. Han ligger i sängen, och jag sitter i fåtöljen vid hans sida. Vi säger inte så mycket, men vi är tillsammans. Och det känns så bra. Så skönt. Han är glad, men orkar inte riktigt visa det längre.

Imorgon ska vi äta frukost ihop. Livet är som vackrast i de enkla stunderna. Therese och jag gav mina föräldrar varsin kopp från Rörstrand- Mon ami – till deras frukostar. Nu är det min tur att använda mammas kopp.

PS. Jag undrar vad min pappa tänker varje gång han ser min mammas grav. Bredvid henne finns två platser som tillhör de levande: en för min pappa och en för min bror. Hur lever man med den känslan? Jag kan inte föreställa mig det. Själv vet jag inte ens var jag ska begravas.