I relativismens namn
Efter en fruktansvärt smutsig valkampanj i USA har världen nu sett en ny amerikansk president väljas. Efter att ha hört uttalanden från Trump om minoriteter, kvinnor och politiska motståndare som gränsar till förtal och hets mot folkgrupp valdes han till president.
Nu börjar dock fler och fler förlåta Trump för hans uttalanden, av en anledning – han har bett om ursäkt. Han har tagit tillbaka några uttalanden och förklarat att han inte menar det han sagt. Plötsligt är det då okej.
Marcus Oskarsson, statsvetare och TV4-profil skriver i ett Facebook-inlägg idag att det
”är bra att han skärper till sig och beter sig trevligare. Förhoppningsvis tar alla hans supporters efter och tonar ned sin förfärliga retorik som förgiftat USA.”
Precis som att ett simpelt ”förlåt” kan sudda ut allt som tidigare sagts. Skadan är redan skedd. Inte ens en vecka efter valet har vittnesmål kommit från hela USA där människor helt öppet utsatts för rasistiska slagord och trakasserier i Donald Trumps namn.
Om en tror att det går att säga vad som helst och sedan ta tillbaka det och gå vidare som om inget har hänt så är det vansinne. Att relativisera kränkningar, främlingsfientlighet och attacker mot demokratin och det öppna, globaliserade samhället på detta sätt är så fel. Det är den inställningen som gör att högerpopulister världen över, inklusive i Sverige, kan säga vad de vill och sedan bli förlåtna när de slätar över ett eller annat uttalande med ett ”förlåt” eller en förklaring. Men deras värderingar och människosyn har inte förändrats med denna ursäkt, värderingarna kvarstår och sprids över samhället och legitimerar främlingsfientlighet och bristande respekt för vår öppna demokrati.
Målet som rättfärdigar medlen är inte vägen att följa, eller ens acceptera.